Kort om Borås Flyghistoria. I ett protokoll daterat den 10 december 1937, vilket är det äldsta bevarade protokollet, drar interimsstyrelsen upp linjerna för att bilda en flygklubb i Borås. Närvarande vid detta möte är trafikchefen Hjalmar von Porat, redaktör Robert Nilsson, disponent Hugo Ferlin, direktör Ragnar Alström, ingenjör Hans Jagenburg, disponent Hans Pedersen och kapten Karl Stenström. Av dessa herrar får man anse att Pedersen och Nilsson är de båda eldsjälarna och de som kallat till mötet. Nilsson, vilken även var politiskt aktiv, redogjorde för stadens vidtagna åtgärder för att ordna en flygfält i Borås varefter de närvarande uttalade att det fanns stora förutsättningar för att bilda en flygklubb i Borås. Mötet hölls i Stadshotellet och avslutades med supé då man åt smörgåsbord och varmrätt till en kostnad av 3 kronor och 75 öre. Under det kommande året hölls ett flertal sammanträden i interimsstyrelsen. Man beslutade bland annat att anmoda ett antal personer att bli klubbens stiftare genom att de erlade en summa pengar. Borås Flygklubb bildades den 20 januari 1939 och då kunde man redovisa ett startkapital på 17 000 kr. Samma år bildades sektioner för modellflyg och motorflyg. Motorflygarna förberedde även inköp av en Taylor Cub. Dessa planer skrinlades dock under hösten då svårigheter uppstod med bensinleveranser till följd av krigsutbrottet. Under första delen av 1940 aktualiseras frågan om att bilda en segelflygsektion. Eftersom flygfältsfrågan ännu inte kommit närmare sin lösning gjordes under året en framställning till Borås stad om att få disponera det sedan tidigare inköpta markområdet på Viared. Borås stad ställde sig positiva till förfrågan. Den avsedda marken var emellertid genomkorsad av stenmurar och staket, ojämn och delvis skogbevuxen och flygklubbens ekonomiska läget medgav inte några kostnadskrävande arbeten. Ytterligare undersökningar gjordes varefter man undersökte möjligheterna att använda Fristads hed vilket också beviljades av Älvsborgs läns Landsting. Väg och vattenbyggnadsstyrelsen medgav den 7 juli 1941 flygklubben att använda Fristads hed för försöks- och provflygningar. Senare på sommaren erhöll man som gåva genom KSAK av AB Tempo en byggsats till SG 38 samtidigt som man förhandlade med Varbergs flygklubb om att stationera glidflygplanet i Varberg sommaren 1942. Den 27/10 1942 bildades segelflygsektionen. Våren 1942 var flygplanet färdigt och flyttades då till Varberg där skolningen kom att bedrivas under många år. Flygfältet började iordningställas först under 1947. Borås stad hade överläggningar med flygvapnet i avsikt att även tillgodose flygvapnet med ett flygfält för dess behov. Således undersöktes ett alternativ på Götsereds fjäll väster om Borås. Ett annat alternativ var att bygga ut Viared där man även skulle tillgodose det kommersiella flyget. Redan då var man medveten om kopplingen till flygvapnet och försvaret. Vid invigningen medverkade således den tidens namnkunniga, landshövding A von Sneider, generalmajor E Virgin, major C Petersén, kapten C Florman och löjtnant P Kinnman. Under de efterföljande åren gästar många namnkunniga Borås, en vi inte glömmer är Hans Ostelius som då var anställd vid Flygstabens pressavdelning. Efter hand som flygfältet förbättras kommer också flygdagarna. 1954 har man kommit så långt att det är dags att inviga flygfältet som då hade måtten 850 x 160 meter. Landshövding Richert förrättade invigningen i närvaro av bl.a. generalmajor Söderberg och chefen för andra flygeskadern generalmajor Folke Ramström. 1959 var det åter dags för flygdag, denna gång gällde det 20-årsjubileum. Det var det år då "International West coast air-rally in Sweden" var förlagt till Viared. I uppvisningsprogrammet ingick förutom en rote J 29 även A 32 Lansen. I slutet av 1959 kan man i pressen läsa visioner om flyget i Borås, "Från det utökade flygfältet i Viared, försett med betongbanor, mottagningshall enl. senaste byggnadsskriket och en fin väg in till Borås, startar och landar det plan stup i ett". Fortsättningen kan vi läsa i oktober 1960. "Boråsflygfält för jetplan planeras" till en kostnad av 7 milj. kr. Under 1963 kulminerar protestmöten mot flygfältsplanerna med uppvaktningar för regeringen. Kostnadsfrågan, alla protester och slutligen, blir planerna på att anlägga Landvetters flygplats kända. Detta gör att flygfältsplanerna i Borås rinner ut i sanden. I början av 1970-talet lägger Borås stad så en blockplan över hela Viared och därmed syns flygklubbarnas existens på Viared vara slut. Flygfältsfrågan kommer sedan att förfölja alla inblandade år ut och år in. 1993 har man dock kommit så långt att det är dags att avverka skogen på ett nytt flygfältsområde på Viared. Det egentliga arbete sätter igång 1994 och invigningen sker 1997. Vi kan då konstatera att flygfältsfrågan förföljt flygklubbarna i stort sett i 60 år. Enormt med arbete har lagts ned på frågan, därför var det stor fest när det nya flygfältet invigdes. Ingemar Jagesten